Kallt, kallt, kallt...Vill inte ha mer kallt, nu räcker det!!!
Jullovet börjar gå mot sitt slut och det känns helt ok. Har verkligen hunnit njuta och har haft det väldigt lugnt och skönt! På torsdag börjar allvaret igen, skönt med en liten mjukstart på två dagar.
Har ni tänkt på det här, varför människor är som dem är? Låter djupt, ja, jag vet!
Men jag tänker på hur vi påverkas av var i syskonskaran vi är, eller om vi kanske är enda barnet. Rätt intressant, när man börjar fundera på personer i sin omgivning. Jag är tex. en typisk storasyster och min bror en typisk lillebror. När vi var yngre, så var det jag som ordnade och grejade och kanske försökte bestämma, medans brossan ofta gled med på ett bananskal. (Älskar dig ändån brossan ;0)Kanske det fortfarande märks hos oss.
Ensamma barn blir ofta starka målmedvetna människor, de är vana att få all uppmärksamhet, där är liksom ingen annan att ta hänsyn till. På både gott och ont!
Vid tre syskon är det ofta mellanbarnet, som skiljer ut sig lite, på ett eller annat sätt.
De säger att tex. storasyskon + småsyskon är en bra parrelation. Värre ska det vara med två storasyskon, det blir liksom två starka som kanske i bland kämpar emot varandra i stället för tillsammans.
Ja, jag vet inte om allt det här stämmer och det finns så klart undantag och mycket annat som väger in, men jag tycker att det är intressant och ibland förklarar det en hel del!
